Idleness, en nygammal klokhet i två delar. Del 2: hur och varför.

Förra blogginlägget handlade om bakgrunden till Idleness. Nu ska vi titta på vad det är, syfte, hur det går till, vinster. Vi börjar med att friska upp minnet med definition!

Först en ordningsfråga. Jag tycker att man ska försöka hitta svenska ord som kan ersätta utländska. När det gäller idleness så skulle kanske tanketid kunna passa. Någon annan som är bra på ord får bestämma, här använder jag idleness.

Ordet och begreppet

Ordet idleness översätts språkligt med lättja, sysslolöshet, men det är inte vad begreppet står för. Det handlar mer om att till synes inte göra något, att verka sysslolös. En reaktion på att det som premieras är yttre tecken på aktivitet, att prestera.
Det finns en skillnad mellan idle och lazy, dvs lättja och lat. En idle person är inte lat, tvärtom. Andra ord som dyker upp i sammanhanget är engelskans loafer och franskans flaneur vilka båda betyder flanör.
Idleness är idag en liten rörelse i Storbritannien som sedan 1993 även har ett magasin som heter The Idler. Likartade tankegångar poppar dock upp på fler och fler platser i lite olika ”kläder”. De har det gemensamt att de är en reaktion på nutidens hets och jäkt, inrutade tillvaro och gamla ”sanningar”. De försöker presentera en annan dimension.

Vår tillvaro

Vår tillvaro är i hög grad inriktad på yttre aktivitet vilket visar sig i produktion och konsumtion. Att vara upptagen anses bra, till och med ”fint”, så vår tillvaro är full av aktivitet: jobb, fritid, ”måsten”, sociala medier osv. Den som inte gör något är lat, bekväm, sysslolös. Det har trummats in i oss och sitter nu i ryggraden (se förra blogginlägget).

 

 

 

Professor Christopher Hsee, Chicago, fann i en undersökning att vi väljer aktivitet framför inaktivitet. Försökspersonerna valde att hellre få en elektrisk stöt än 6-15 minuters inaktivitet, dvs tanketid. Och detta trots att vi oftast vill ha en orsak för att agera. En del av de mål vi sätter upp är inte nödvändiga eller den egentliga orsaken utan de fungerar som ursäkt för att vara upptagen, aktiv.

Vi kan inte vara aktiva all tid utan behöver en motpol, annat tempo som möjliggör annat vi behöver. Docent Carl Cederström ser Idleness som

”…ett befriande motgift till en kultur som är besatt av att arbete. Det kontemplativa tillståndet där det finns tid att läsa böcker, ligga i sängen, gå promenader och ge utrymme för reflektion har inte någon plats i vårt samhälle men behövs kanske mer än någonsin.”

 

Hur vi oftast tänker

Då vi har något problem framför oss använder vi det kalkylerande eller beräknande tänkandet (kallas ibland riktad koncentration) som är fokuserat, resultatinriktat och styrt av yttre impulser. Detta tänkande är smalt och begränsat. Inte sällan leder det till att vi ”fastnar” och hittar ingen lösning. Ju mer vi fokuserar desto mer låsta blir vi. Vi kanske har lösningen, men detta sätt att tänka hjälper oss inte.

Hur vi oftare borde tänka

Mycket information passerar oss dagligen och stundligen som vi ytligt uppmärksammar och därför lämnar det inga större spår kunskapsmässigt. Meditativt tänkande är motsatsen till det beräknande tänkandet då det är avslappnat, brett och styrt inifrån. Det kallas ibland också strategiskt tänkande eller strategisk idleness.

Meditativt tänkande sker när vi inte är aktiva, dvs inte ska producera eller konsumera, och kännetecknas av att det är en inre process där erfarenheter, fakta och information får sjunka in, bearbetas och lagras. Det är så vi lär – genom att förstå och komma till insikt. Kunskap skapas som vi kan använda för att finna nya kombinationer, mönster och slutsatser.

När vi ”fastnat” måste vi lämna det beräknande tänkandet som är så smalt och fokuserat att det inte hjälper vid större, viktiga problem. Ta ett steg tillbaka, släpp, gå över i idleness för meditativt tänkande. När vi tänker stort och brett, löser upp ramar och fokus, tar in olika kunskaper så föds de nya idéerna, då kommer lösningarna och vi ser annorlunda mönster. Det sägs att Newton, Archimedes och Descartes fann lösningar på sina problem när de var till synes inaktiva. Med andra ord praktiserade de idleness!

En styrelseordförande och vd på General Electric avsatte en timme per dag till ”lookin out the window time”. För honom var det en självklarhet. Strategiskt tänkande är en förutsättning och nödvändighet för nytänkande och nya idéer. Det visar sig tydligt i affärsvärlden där man måste hitta det där som konkurrenterna inte gör eller har kommit på, så kallad differentiering. Genom att blanda och bearbeta ny information och befintlig kunskap fritt och brett banas väg för kreativitet, nya kopplingar och mönster som inte varit möjligt med vanligt logiskt tänkande. Användbart i många delar av vår tillvaro när vi söker något nytt, något annorlunda. När vi ”behöver tänka om”!

När?

Givetvis bör vi avsätta tid för meditativt tänkande, men det finns redan tillfällen som vi kan använda. Begreppet ”dötid” brukar innebära att vi försätts i en situation som vi inte kan lösa eller påverka och därmed tvingas till inaktivitet. Fastna i en bilkö, vänta på ett försenat tåg, sitta i ett kalt väntrum. Eftersom vi är som vi är måste vi göra någonting, men vad? Då greppar vi mobilen, kontrollerar mail, börjar fingra på något eller stampa med foten.

Stopp! Stanna upp och luta dig tillbaka! Detta är inte ”dötid” utan en idle-stund. Fånga den här stunden då tankarna kan få vandra, leka, briljera!

I idle-stunden är det du som sätter tempo och villkor – inte yttre faktorer. Den resulterar i att du

  • känner dig mer inspirerad
  • utvecklar och underhåller olika perspektiv
  • sorterar bort ovidkommande fakta och information, ser det som är relevant, viktigt och användbart
  • blir effektivare genom att använda all kunskap vilket ger bättre lösningar
  • sparar styrka och kraft till de viktiga och stora problemen

Låt tankarna vandra

Det bästa sättet att låta tankarna vandra förutsättningslöst, för att lösa problem och få nya idéer, är att kombinera med lätt fysisk aktivitet, t ex en promenad (alltså inte ett svettigt pass på gymmet!). Här kommer flanören in i bilden! När kroppen rör på sig börjar tankarna vandra.

 

 

 

Jag märker detta på varje vandring. Naturen hjälper mig att koppla bort och sluta styra, jag tar medvetet inga problem med mig ut utan naturen tränger sig på så att tankarna släpps fria. Medan jag beundrar och fascineras av en blomma, en fågel, en konstig klippformation får hjärnan möjlighet att stuva om och bearbeta. En tanke dyker upp, den får ligga där, plötsligen dyker en helt annan tanke upp och de bildar en ny tanke, ett beslut eller en lösning. Det kan vara något jag funderat över länge, men då i det fokuserade, beräknande tänkandet. Kanske det är detta som avses när vi säger att en lösning eller ett beslut ”bara kom till mig” och det händer mig ofta. Några av mina bästa beslut och lösningar har ”kommit till mig” på detta sätt under vandringar!

Jag förstår också styrelseordföranden på General Electric med sin ”fönstertid”. Att bara sätta sig ner och förlora blicken på något eller i fjärran ger också ro så att det meditativa tänkandet kan komma igång.

Till sist

Vi behöver bli medvetna om att vår hjärna arbetar på olika sätt, att olika sätt att tänka är lika viktiga och har olika användningsområden i vår tillvaro, ja i hela vårt liv. Det är därför viktigt att föra in idleness som en del i tillvaron som är lika viktig och berömvärd som yttre aktivitet. Inte bara för att vi ska må bra genom att stanna upp, koppla av, vila utan det är en förutsättning för kunskap. Tiden finns så har vi råd att låta bli?

Så ta nu en stund utan att göra något utåt eller gå en promenad! Sök inåt och tänk stort, brett och fritt kring idleness! Visst är det tilltalande? Det känns nästan självklart, eller hur? Och vem vill inte bli klokare och en bättre problemlösare?

Bild 1 gottarbetsliv.se
Bild 2 hrbloggen.se
Bild 3 tonycrabbe.com
Bild 4 en.wikipedia.org
Bild 5 en.wikipedia.org
Bild 6 scotthorp.wordpress.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *