Hör min röst, men lyssna på mig!

Kommunikation och samtal. Smaka på de orden en stund. Vad betyder dom för dig?

Kommunikation = samtal?

Kommunikation innebär att överföra information från en punkt 4997640875_05b1c0fca2_otill en annan punkt. Det talas om sändare och mottagare. att sända en signal. Det låter rimligt om vi tänker på kommunikation generellt. Visuell kommunikation kan t ex vara en tavla eller en bild med ett budskap som vi bara tar emot. Kan ett samtal upplevas som envägskommunikation? Det kan det givetvis, men är det då ett samtal?

Samtal är väl enkelt, det är bara att prata på!

För mig är ett samtal ett utbyte, ett givande och tagande. Det är inte två människor som för varsin monolog utan det är dialog. Inom vården finns begreppet ”det goda samtalet” och jag gjorde en sökning på nätet. Det dök upp andra områden som använder begreppet och det stod bl a att ”det goda samtalet” handlar om att få tala till punkt, att skapa en miljö där alla vågar tala.

Idag översköljs vi med information via olika medier, det heter ibland att det finns ett ständigt brus. Ingen orkar ta till sig hur mycket som helst så en hel del presenteras för oss i kortformat, det blir snuttifierat. Vi får också höra att vi ska utveckla oss, känna efter vad som är rätt för just oss, att vi inte ska bry oss om omgivningen utan gå vår egen väg, hur viktigt det är att ”ta plats” och annat i den stilen. Det finns dom som påstår att vi har blivit ganska individualistiska och självcentrerade.

9918370716_09caf7f9a2_oJag får en känsla av att vi inte längre är så bra på att samtala. Verbala är vi, bra på att framföra våra åsikter, duktiga på att prata, men hur ofta lyssnar vi? Hur ofta hör vi att någon pratar utan att lyssna på vad den säger? Ont om tid, annat som stör, jobbiga samtalsämnen och andra ursäkter håller inte. Om det är så att vi inte har tid eller väntar på ett viktigt mess eller vad det nu är som tar tid och uppmärksam i anspråk så bör vi vara öppna med det. Simultankapacitet är att göra flera saker samtidigt, men alla saker fungerar inte att göra samtidigt.

Tillbaka till rubriken för detta inlägget: Hör min röst, men lyssna på mig!

Jag tror att lyssna är halva samtalet och att man måste träna på att lyssna. Märk väl att jag skiljer på att höra och att lyssna! Att lyssna är att vara aktiv, att öppna upp sina sinnen och ta in vad den andre säger, skjuta bort sitt eget och verkligen tänka över vad man precis fått ta del av. Och att kunna leva med att för en stund är vi inte i centrum. Att låta den andre ta plats, inta scenen och vara i centrum. Det är som att dansa, det böljar fram och tillbaka.

Men hur ska man lära sig att lyssna?

En bra början skulle kanske vara att helt enkelt vara tyst då och då. Nu skämtar hon, tänker du, men det ligger ett korn av sanning i enkelheten. Jag fick träna lyssnandets konst alldeles ofrivilligt som barn och tonåring, men jag har haft stor nytta och glädje av det. Jag hade ett talfel som gjorde att jag helst inte pratade och om det var tvunget så bara några ord. Kombinerat med barns nyfikenhet och upptäcktslust blev jag en intresserad lyssnande betraktare. Oj, så mycket man lär sig! Så många lustiga personligheter, mänskliga märkligheter, ologiska resonemang och annorlunda sätt att tänka som man får ta del av!

6069705094_8ca512fdb4_oDet är viktigt att bli lyssnad på, det är jag övertygad om. Det är en del av att bli sedd, bekräftad och uppmärksammad. Det mår vi bra av. Och vi mår bra av att vara den som lyssnar.

Samtala!

Skapa förutsättningar för samtal genom att slå ifrån mobilen, stoppa undan handlelistan som snurrar i huv’et, ta ett djupt andetag och var närvarande. Bjud in en människa till samtal, låt dig fängslas och förundras! Även i det lilla vardagliga samtalet. Dina egna tankar och åsikter sätts på prov, kanske t o m förändras. Du får tillgång till andras tillvaro som ibland kan vara flera världar ifrån din egen. Och du får massor av ny kunskap som du slipper leta upp själv. Kanske har den du samtalar med erfarenheter av något som du funderar över just nu.

Krångla inte till det, det är inte frågan om att prestera eller att uppnå en viss målsättning. Man behöver inte ens tycka lika och blir det diskussion så är det inte viktigt att avgöra vem som har rätt och vem som har fel. Det blir bara en låsning i stället för att berika. Var öppen och ta emot, du kan fundera och förkasta senare.

Människor, dvs du och jag, är fascinerande – bjud in, ta emot och njut!
Välkommen att samtala med mig!

16052268143_65560e0b53_o

 

 

 

6 reaktion på “Hör min röst, men lyssna på mig!

  1. Jag har många gånger befunnit mig i situationer där jag ibland motvilligt, det ska erkännas, blivit indragen i ett samtal med personer som lever på ”skuggsidan” och det har gett mig mycket, att lyssna på vad de haft att berätta.
    Generellt är folk dåliga på att lyssna och höra vad som egentligen behöver berättas.
    Eller att helt enkelt bara vara medmänskliga och ge en annan person några minuters uppmärksamhet och intresse, oavsett hur främmande den personen är.

  2. Kan bara instämma, Ann! Att lyssna öppnar upp för nya intryck och insikter eftersom varje människa är en egen liten värld. Vi borde kanske se det mer som att inbjudan till samtal är en gåva.

  3. Det är en gåva. Särskilt i dessa tider när ”alla” misstror ”alla” och ser en brottsling bakom varje kontaktförsök. Beklämmande och tragiskt. Alla har behov av att ses, syns man inte, finns man inte. Att ge lite av sin tid, när man ändå inte har något annat för sig än att ta sig från ett ställe till ett annat, kostar så lite och ger så mycket.

  4. Född göteborgska är samtal något som kommer automatiskt för min del. Jag pratar gärna med folk i en kö, eller talar med folk jag möter på min promenad. Ett vänligt ord till en äldre människa kan vara höjdpunkten på dagen för dem, kanske de enda ord som riktas till dem. Någon ser dem, vet att de finns.
    Håller verkligen med om att vi ska prata mer med varandra.
    kram Kim :-)

  5. Är ni extra pratglada på västkusten? Kanske man skulle flytta dit!
    Ett vänligt ord eller ett lyssnande öra kan göra en dag lättare och ljusare för de flesta, tror jag.
    Kram

  6. Ja, det sägs att vi är extra pratglada i Göteborg. Inte rädda för att möta främlingar och prata med dem. Det har gett mig och min familj många härliga möten och nya vänner.
    Kram Kim :-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *